Det kan den visst

Det är en anspråksfull, närmast pretentiös rad, men jag brukar få den på hjärnan ibland. "Sometimes even music can not substitute for tears." Det är Paul Simon i Cool River (och egentligen är raden innan, My life's so common it disappears, roligare). Men nu var det Esma Redzepova som fick mig att tänka på den, som närmare bestämt fick mig att tänka att det kan den fan visst. Musiken. Låten är Chaje Shukarije och redan inledningsskriket är bland det vackraste som spelats in. Eller jag menar, vacker, vaddå, det är ett skrik som täcker in alla de olika känslolägen som hittills registrerats hos människan, av litteraturen så väl som psykologin. De klipp jag hittat på nätet är tyvärr alla av sämre versioner, men jämför gärna den tidiga inspelningen i videon nedan med sången som den låter på samlingen Queen of the gypsies från 2001, och hör hur Esma växt som sångerska.
Eller kom och lyssna på henne i kväll på Södra teatern.
Det var det. Välkomna tillbaka och trevlig höst!



Chaje Shukarije på Spotify,